Ett tvillingpar, Jonas och Jens
kom faktiskt rätt bra överens
tills de ville vinna
precis samma kvinna.
Då uppstod en viss turbulens...

I regnskogarnas Amazonas
sa Jens till sin tvillingbror Jonas:
"Kan en dam vara värd
denna riskfyllda färd?
Jag röstar för att vi försonas!"

Tillbaka i helsvenska Kinna
fortsatte dock elden att brinna
så flicksnärtan, Minna,
fann bäst att försvinna:
"Jag är faktiskt ingen mans kvinna!

På hemmet nu Jonas och Jens
slår vakt om sin sista potens,
en ståndaktighet
som dock ingenting vet om
syftet med sin existens.

"Nog var det väl festliga grejer"
sa Jens "när vi jagade tjejer?!"
men Jonas sa surt
att "de e någe lurt
jag får ingen fason på min grej här!"

Potensen hos Jonas och Jens
som förr hade viss evidens
är nu helt försvunnen
och torrlagd är brunnen
som förr gav essens och frekvens.

1915
I fjol höst fick jag en rapport
att Jonas och Jens har gått bort!
Strax därpå ett brev
där en av dem skrev:
"Farväl, vi har gått på export!"