Vid din vänstra höftkam vill jag vara
ge mig höger nyckelben att suga på
så ska jag öppna dina dörrar
och vänta snällt på tröskeln

bjud in mig naket ren som den du är
så blir jag det virvlande hav och eld
som tryggar jord med självklar luft

med skimmervinden lätt mot kinden
möter vi så silverljusen i dina salar
sen jag med en darrande hand
lyft undan alla dina skira skydd

nog ler du där i sammetsmörkret
då mina händer glider över kartan
söker länders ursprung inom dig
rinner över bergen och dess sjöar

det är där två benkorgar möts
svaren på alltings varför
gungar på i sällsam takt
i sökandet efter äkta liv

                          @