Ensam och frusen på kvällsvandring
där regnet blänker i asfalten
I gatlyktans ljus
lönnens ljusgröna knoppar
vaggas av vinden
Undrar över husens många fönster
hemlighetsfullt lysande ödesgömmor
Skyndar på stegen
vill lämna regn, vind och mörker
för mitt eget hus därborta
där det lyser vackrast
mitt eget hus med värme och skydd
min trygghetsgömma.