Jag hinner stå på ett ben i trettio sekunder
förflytta tyngdpunkten till mitt andra ben
vandra
gå mot den smutsgrå väggen
dröja kvar
och fundera över ögonen den mött
jag hinner vända mig mot torkskåpet
och dra i dess lås
ta upp en böjd metallstav från mangeln
vrida och vända på den
fundera över funktionen
och över vilken väta av djävulska ramsor
som här under årtionden valsat runt
jag hinner böja mig ner under maskinen
för att se om den saknar staven
och sedan sträcka upp mig
min hjärna hinner tänka tankar
om den rätt
maskiner så självklart tar sig
dess bristande respekt
för andra människors tid
om politiker, båtflyktingar och kapitalism
vinterdäck och miljöförstöring
löpning och utgående ägg
lukter och trummor
mitt inre
hinner faktiskt tänka tomt på tankar
och ändå snurrar allt
fortsatt
där står jag 
och vinglar på ett ben igen
och läser en plansch från 60-talet
om god tvättstugeordning
det knakar i min skallbas
mina tänder gnisslar som frigolit
under trummans snurrande sextio sekunder
och jag tänker
hur absurt och löjligt allt det här är
innan
så
den mycket gröna
och den mycket förbannade ettan
fullständigt självklart spänns ut till noll
det har enligt maskinens fysiska sinne
passerat exakt en minut
och jag skälver ner min tvätt
med ett inre som snurrar
massiva gröna tankar