Ett mynt har bara en sfärisk sida
likaså ett förhållande där bara ett kön har rätt att lida
av ändamålslöst våld från den enes sida.
Domen är lika given som om det skulle funnits en brottsplats med koagulerat blod och fingeravtryck på kniven från en avskyvärd ogärningsman som blott lämnade platsen och försvann, skrattande åt sina upplösta familjeband.

Du musikant vid Näckens askgråa sida som ej drar sig för att se ett barn skyndsamt mot sitt frånfälle ila, kan med förtjusande ord tonsätta och beskriva hur hon själv fått lida, återigen hörsammas myntets ena sfäriska sida. Sanningens hädanfärd beskriver du med utsmyckande flärd, åhöraren känner sig trygg men skådar ej hennes urholkade rygg.

Yxans egg besegrar så sakteligen den mjuka splinten på trädet in mot kärnvirket när näringsupptaget stryps, livlinan bryts, förmultningen eskalerar och nedbrytande svampar trivs, tillsammans med de förtvinande grenarna som snart bara är odugligt liggande ris, oförmögna att känna en junikvälls sköna svalkande vind.

Lögnens fanbärare har åter igen på något vis, vävt samman halvsanningar och lögner till sköna sånger där texten är nidvisan om sanningen