Januari har aldrig gjort så ont som nu

Jag minns att jag hörde din röst på morgonen som frågade hur kallt det var idag. Det var en stor dag för mig, men även för dig. Jag skulle ge mig på den ångestväckande, jävla uppkörningen igen. Men den här dagen skulle jag klara det.
Jag vaknade flera timmar för tidigt och behövde gå på toaletten, men det var upptaget. Mamma hade redan åkt iväg till jobbet, så jag gick upp på mitt rum, la mig i sängen och somnade om bredvid min pojkvän, för jag visste att Du behövde lång tid på dig på grund av det brutna benet.
Jag vaknade innan alarmet ringde, bara en timme kvar tills vi skulle åka. Min mage gjorde ont av nervositet. Jag ville verkligen klara det den här gången.
Varför är det fortfarande upptaget på toaletten?
Låset som visade rött och tystnaden i huset spelas om och om i mitt huvud nu.
Jag springer upp och säger att det fortfarande är låst till min pojkvän innan jag springer ned igen. Jag ropar och bankar, men Du svarar inte. Du som jämt svarat när jag frågat om politik, eller svarat om jag borde ta den dyra lägenheten i Umeå eller inte. Du som var så stolt när jag kom in på högskolan. Du som sa "de vill bara ta våra pengar" när jag misslyckats med uppkörningen. Du som hjälpte mig med läxor. Du som sa att det alltid räckte med att göra sitt bästa. Du som jämt lyssnade på musik, eller spelade gitarr. Du som var så stolt över mig. Du som älskade mig. Du svarade inte den dagen.
Jag låste upp dörren, och du låg där. Klockan och glasögonen på tvättstället. Rakhyveln låg på andra sidan, och din rakborste låg bredvid dig på golvet. Jag föreställer mig hela tiden hur du gjorde dig fin inför den här dagen.
Jag har sett på filmer och läst i böcker om hur döda människor ser ut, men det är svårt att förstå när en man som varit med en i snart 20 år bara ligger där, blek och blå.
Jag och min pojkvän försökte allt vi kunde för att väcka ditt varma, stora hjärta igen. Hur mycket de än säger att vi inte hade kunnat göra någonting, kommer jag ändå alltid undra vad som hade hänt om jag ropat på dig första gången jag gick ned på toaletten. Hade du varit här då och lugnat mina nerver inför högskolan? Hade du fått sitta på altanen till sommaren och lyssnat på den musik du älskar?
Januari har aldrig gjort så ont som när du försvann ifrån mig, pappa.