I skogen hon går

plockar

små blommor i sin hand

vackra

känner de fina

de talar till henne

hon lägger dem mot sin näsa

doftar försiktigt

så att de inte går sönder

mot sina mjuka läppar

hon ler

känslor vaknar

av ömhet

hon älskar blommorna i sin hand 

naturligt

betraktar dem

hur vackra de är

små små blommor

och en liten och nätt

med gröna blad och vita blommor

påminner henne om liv

liv

år har kommit och gått

blomman har vaknat och dött vaknat åter

död och liv

naturen som grönskar liv nu

trädens stammar och jorden     växter och allt detta liv

solen silar igenom trädtopparna    ner i den lilla gläntan av grönska

hon njuter den

plockar små blommor

vackra

liv har format dem

blommorna

så fina vackra

kanske som livet?

kanske som själen?

hon älskar dem

blommorna

lägger dem försiktigt i sin hand

bevarar dem ömt

för de påminner henne om det

det som hon älskar?

i evigheten?