Jag håller dig så ömt i min hand,

du håller min mer

dina fingrar känns mjuka ömma,

elektriska impulser







minnet av djupa ögon möter mina,

går rakt in 

hjärtat smälter återigen,

där sekunder av himlen möter mig nu

din röst,

och min himmel är ljus en stund






och livet känns igen,

ända in i gryningen

minnen fragmenten, 

bevarade i tiden

ömma  du,





du var min, jag var din,

i ett ögonblick i tiden

oändligt ,

bevarar jag minnet av dig

kanske minns du mig så,

som en vacker dröm






och känslan bär jag,



förevigt här