Han hade tröttnat på att gå runt sjöar
tröttnat på kvinnor som berättade historier
pratet om deras före detta män
svärföräldrarna
katterna, hundarna och barnen
ack barnen, de stackars barna
de som kvinnorna fått ta hand om alldeles själva
skriken i deras öron när de för en gångs skull flytt hemmet
och besökt Globen för att se Ronan Keating
men hörde blöjor, välling och hela helgen
och sa helvetes helvete och karljävel och gud förbannat
han hade tröttnat på att höra dem berätta
hur jobbigt allt egentligen var för dem
att träffa någon ny
behöva ändra på alla sina vanor
sova med någon bredvid sig i sängen
och inte få ha alla grejer exakt där de ska vara
och sedan
ständigt behöva gå runt sjöar med nya män
nej, också han hade tröttnat
men ändå gick han, som alla andra
runt sjöar
lyssnade och åt av saffranskladdkakan med grädde
den som ställdes fram efter middagen mot kvällen
han berömde och låg sedan och stönade några minuter
fastän han tröttnat innan det överhuvudtaget glött
vände han förvånat på sig när röklukten lagt sig
och innan det gått tio minuter hörde han rosslandet
kände hur en armbåge sköt in i hans högra sida
och han vred på sig med en undran
om tandkrämstuben låg där han tagit den
om badkaret var urspolat och kylen riktigt stängd
och varför människor egentligen gick runt sjöar
ensamma tillsammans 
ständigt dessa sjöar