Det liv uti Luckan var --
i Berget där jag bodde
med en mängd singlar å par.
Barn i livmödrar grodde.
Vi gick under namnet - Star!

Ej på hela långa da´n,
såg jag till min värsta fi!
Så, skönt å slippa den Fán!
Hon hade gått under is --
eller blåst bort i Orkan...-

Jag lärde mig långsamt gå
en lite bredare Väg.
För att på det sättet få
näring till hjärnans sprängdeg;-
Det hände bra saker, då !!!!

I Berget visste alla --
att det stundar en sånn dag,
då var och en ska falla ---
för den vassa Liens slag;-
-- kräla i blod å galla !

Men, jag -- som Bergets Jungfru
stod upp på en sten å sa :--
--Varför inte leva, - NU !?
Imorrn, det försent kan va´!
Blå Magi -- i ett JEHU !!

Gabriel blev min den Natten !
Sen, -- gjorde vi ädelt Vin
av vanligt simpelt vatten!
Vem dök upp - om inte Hin !
Å, - HON vart MEST 'i Hatten' !!!