Bär hoppets härskna kors,
Löftenas lera pressas mellan tårna.

Tugga egen kropp,
till ömkans bröd.

Korset faller, landar upp och ned,
Som ett djuriskt omen mot skyn.

De förtappades vin blöder ut,
Ur såren på axlarna.

Bakom mumlar silvertuppen;
...Och när du dör...
...Enda rike du möter...
...Är sex fot djupt...
...Två fot brett...

Alltmedan jag går,
Mot mitt mörkrets Golgatha.