Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
När en val dör, så sjunker den till havets abyss, och blir ett hem för andra i tiotals år. Jag önskar att jag kunde få vara någons val, någons tempel.


Valfall

Ibland önskar jag,
Att jag levde,
Och dog,
Som en val gör.

Jag hade sjunkit,
till botten,
Gömt mig,
I evighet.

Hade sovit,
Och konstant flutit iväg.

I det sköna och kalla,
Mörkret.

Ibland önskar,
Att jag flöt,
Och spann,
Som planeter gör.

Jag hade fallit,
Till botten,
Jagat drömmarna,
På flykt.

Hade slumrat,
Och konstant sipprat bort.

I det sköna och kalla,
Mörkret.

Ibland önskar jag,
Att jag levde,
Och dog,
Som en val gör.

Jag hade sjunkit,
Till abyssen,
Ett tempel,
I evighet.

Hade sovit,
Och låtit dig bo där i mig.

I det sköna och kalla,
Mörkret.




Fri vers (Fri form) av Elias N. Lockne
Läst 184 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2016-08-25 23:10



Bookmark and Share


  KattenKin VIP
Vilken vacker text!

Jag hade ingen aning, så lång tid kan det väl inte ta att upplösas i vatten? Nog för att de är stora! Kolossalt stora. Hm? Kanske!
Spännande, och vacker tanke till din dikt. Inspirerade.
Det där måste jag googla på!
2016-08-25
  > Nästa text
< Föregående

Elias N. Lockne
Elias N. Lockne