Så många ord lämnar läpparna,

Känslor förvandlas till tusen åsikter,

Och de bleknar i bruset från meningars hav.


Så många frustrerade besvärjelser yttrade,

Till förståelsens korstågs stöveltramp,

Där tömda halsar och fallna tårar tappar värde.


Glömmer att tala med ögonen och se med munnen,

Ger bort sina heliga ord i sökandet,

Att få insikt i och av de man älskar.


Så inte förrän du frågar,

Ska jag öppna dörren och svara,


Och tills dess,

Så talar jag,

med tystnad.