kanske för alltid
du följde mig
in i drömmarnas
verklighet
ett parallellt näste
av önskan
av längtan
av vilja
och väl där
höll du min hand
strök mitt hår
andades åt mig
rörde vid mig
som om det
inte fanns
någon morgondag
det var bara
du och jag
jag och du
mot alla
och varje
vaken dag
var en sann pina
där jag
höll andan
på bussen
då du satt
för nära
undvek
din blick
i korridorerna
pratade för högt
så att du skulle
kunna höra
och förstå
att varje atom
i min kropp
drog sig åt det håll
där du befann dig
så varje natt
återvände jag
till dig
och du fann mig
ville ha mig
kunde se mig
igen
men sen
totalt mörker
stopp
stiltje
vakuum
och ingenting
varför?
du ska veta
att jag fortfarande
tittar på dig
i smyg
är det dröm
eller verklighet
är det nu
eller aldrig
är det kärlek
eller bara önskan
snälla svara
för jag vill vara
din igen
precis som förut
inatt
imorgon
och kanske
för alltid