Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
den här dikten skrev jag i skolan när man skulle blanda in olika metaforer i en dikt. Den började positivt men slutade dessvärre inte riktigt på samma sätt:)


De hjälplösa





Barnen växer i mitt hjärta

Deras skratt ljuder över ängarna

Plötsligt tyst..

Kvinnan darrande som av rädsla

Sorgen brinner i mitt hjärta

Skon föll ner bland kobbar och skär

Var?

Pojken slocknar i vattnet

Rosen vissnar i sin vas mot fönsterrutan

Skeppet seglar bort på himmelen

Stjärnorna föll ner och slocknade

Allt blev tyst

Havet var stilla

Allt blev så tyst..




Fri vers av sofiavishet
Läst 402 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-05-20 11:13



Bookmark and Share


  yoyyo
härligt flyt.
bygger upp spänning och
sorg som redan sagt.
gillar slutet

"Havet var stilla

Allt blev så tyst.. "

snyggt
2006-05-21

  PetraSally
en stark bild av sorg...
2006-05-20
  > Nästa text
< Föregående

sofiavishet
sofiavishet