Du är underbar
det lyser om dig
och min alldeles egna upplevelse
av sådana människor som du,
det är väl bara stundom som för mycket?

Att tänka på och känna kring
eller umgås med någon som du,
att läsa dig
eller bara veta om att du finns,
det är väl bara för mycket?

Du finns i alla fall,
ett liv och en tillvaro
med eller utan
och att älskas av någon som du,
är det alls värt något?

I det stora hela,
bara tanken på att du finns,
gör känslan av att vilja leva och uppleva
någon som du,
till en som vacker och oundgänglig gåva.