Ett köttsligt rike kvider,
Där berg av sköra ben,
Välter ned i röda hav,
Mot ensliga djup,
Allena.


Bygger en förgävesarmé,
Till den mentala mur,
Innan hären av inre demoner,
Stövlar för att storma,
Omforma.


För vid kärlekens hamn,
Kliver otryggheten upp,
Ur det isande vattnet,
Klädd i rustning av tomma skratt,
Ur takt.


Ärrade händer utan linjer,
Greppar krampaktigt om,
Försöker ta kaos vid hornen,
I en sista kraftlöst strävan,
Att få må,


Som alla,
Andra.