Vårens minne
Kan du minnas våren
minns du vårens
blommor
tussilago blåsippa
gullviva
du tror du minns
men de bilder
du har sparade
i ditt kärnhus
som arkaiska
reminiscenser
skisser
grottmålningar
är inte vårblommor
minns du vårens
fågelsång
du tror du minns
men de svårfångade toner
som ekar bland
hjärnans stalakiter
och stalagmiter
är inte fågelsång
minns du vårens
dofter
du tror du minns
men den fuktiga
råluft av underjord
som uppfyller
hjärnbergets lungor
associerar
lika lite till vårdoft
som stalakiter
till fågelsång
som grottmålning
till blåsippa
när vi en dag
ska säga
nu är våren här
är det inte
de ärvda spåren
av förr om våren
våren söker alltid
genom kälen sitt nu
då isens dräkt
hela tiden förändras
till vårdropp
och småningom
släpper i dagen
intensiteten
i vårbäckens egen
avklätt porlande presentation
så uppenbarar sig
tussilago blåsippa
gullviva
i klang av
tredimensionellt
orkestrerad
fåglalåt
bofink talgoxe
koltrast
i det friska uterum
utan vinterväggar
av vårens alla vilda dofter
och membran
former och färger
hittills aldrig skådade
den som påstår sig minnas detta
har aldrig varit där
minns du leendet
minns du ordets
innebörd
beröringen