Låt den rätteMitt i regnet från ingenstans
doften av tång, doften av såpbubblor och sommarens kamomill
och klockan slår ett i vardagens rum
medan det går någon längs byns gråvägar med en lykta i handen
Stilla, men det kluckar i trädgårdens pölar
de tunga bladen som träden fällt är havsskeppens segel
och doften, doften som inte borde finnas
får verandan att fästa blicken utåt mot detta grå
Jag tänker alltså är jag till:
kanske är kliven genom byns landamären i tidens stövlar
mitt sätt att säga att jag minns
att allt finns också nu när regnet faller
Och i mitt minne andra klockslag
andra möten när ängarna blommar vid vildmarkssjön
och allt var ett du
och stövlarna var fuktiga efter vandringen dit
Vardagen är ett hav från himlen
en väg från bortom till det som ligger utom:
fyll skeppets segel blås regnbågsbubblorna
låt den rätte komma in i kamomillens rike
Fri vers
av
Peter Olausson
Läst 399 gånger och applåderad av 8 personer Publicerad 2018-11-11 14:58
|
Nästa text
Föregående Peter Olausson |