Jag gick min väg längs stranden
snön låg i drivor och isen var vit och blå
jag lämnade dig ensam med din sorg
vinden drog genom de stela vassen

jag ville dra dig i kramar intill mitt bröst
det var kallt ute och andedräkten vällde het
ur våra munnar och näsor

jag ville inte heller att Mingo skulle dö
vi hittade honom ihjälfrusen på isen
jag ville ge liv i den lilla varelsen igen
han låg död och du grät tyst
tårarna frös på dina kinder

jag ville ge dig något
men du gick ifrån mig
och jag gick ifrån dig

tills stranden tog slut
där kajen tog vid
tills jag hörde dina långsamma steg

jag stod och väntade och du grät
du borrade in huvudet
i min varma rock

jag stod stilla och kände
hur du skakade
du tittade upp och såg på mig
en lång stund
så smekte du min kind och log

du log genom tårarna
sedan gav du mig en kram
jag lade armen om dig
vi gick sedan hem