en svetthydda senare satt mitran så
snett att den till sist föll ner i glöden

eld slog upp,
skuggor höga som träd skenade högt
över tältduken allteftersom röken
steg likt ett oroligt väder kring dom

svetthyddans alla symboler skenade


vild av panik skrek han herrens namn
en sista gång innan febern slog honom
sovande till golvet som ett slaktat svin

Shamanen trummade upp takten till
en fest som tog slut först i gryningen