Jag är fast i en ond "icke kunna sova period"
Jo jag somnar och sover på kvällen
någon gång mellan elva och halv tolv,
men av någon outgrundlig anledning
så har hjärnan bestämt sig för att jag skall
vakna varje morgon klockan 03.45-04.00,
fråga mig inte varför...jag har ingen som helst aning!

Det enda jag vet är att det liksom blivit en rutin
den senaste månaden,
jag somnar, jag vaknar, jag ligger och vrider mig
för att sedan inse att det bara är att gå upp
besöka"lilla huset" gå ut i köket
och sätta igång den svarta vattenkokaren,
för att sedan fixa en god kopp te med honung.

Sen tar jag fram senaste numret av Hemmets journal
som jag fått en prenumeration på, i födelsedagspresent
från en av mina omtänksamma döttrar,
hon vet nämligen att jag älskar att lösa korsord,
det finns en härlig korsordsbilaga i den tidningen,
med allt från lätta barnkryss till ultrasvåra "vuxenkryss"
och just nu är det ett av de svåra som ska lösas.

Första ordet, femton bokstäver, Ryggradsbrist?
ser orden runt omkring, börjar trevande
skriva in bokstäver i rutorna med min nyinköpta
blyertspenna med suddgummi på toppen,
Triss blir tretal, Mot Eyvinds stränder blir svall,
och sakta bygger jag upp svaret till det första ordet,
det blev till min förvåning...Hållningslöshet!

Aldrig hört eller använt det ordet under
hela min livstid, men man blir aldrig för gammal
för att lära sig något nytt, så jag lägger ordet
i min kunskapsbank och hoppas jag skall minnas det.
Minnet är bra men det är kort brukar jag säga.
Sen rullar det på av bara farten och sidan fylls sakta
på ruta för ruta till ett fullbordat kvistigt korsord.

Sedan lägger jag ifrån mig pennan, stänger tidningen
och tar fram min gamla lap top med Windows 7 på,
jag vet att det är gammalt och borde uppdateras,
det ska bli gjort så småningom med dotterns hjälp,
själv är jag totalt okunnig i datateknik och allt runt det.
Men eftersom jag för det mesta bara använder datan
till att skriva på denna sida, så räcker det för mig just nu.

Tankarna formas till ord som sakta präntas ner,
ibland stannar de upp, och jag tar en klunk av mitt te,
sötman från honungen ger en skön känsla i kroppen,
ger lite extra energi till tankarna,
och jag fortsätter att skriva ner ord och meningar.
Nu har jag kommit in i en lugn avslappnande rytm,
klockan är 05.20 och livet börjar sakta vakna där ute.

Några enstaka bilar kommer körandes nere på vägen,
människor som är på väg till arbetet, eller kommer hem,
någon syns i gatubelysningen rastandes en hund.
Jag hör plötsligt en siren långt borta, ser blåljus blinka
ja det har blivit en del av vardagen nu,
jag undrar i mitt stilla sinne, vem, vad och varför,
svaret kommer kanske i nyheterna senare på morgonen.