Törhända som är ett sådant fint ord,
kan få en annan att kantra ombord,
att som lojt utöva en sorts ultra rapid,
iförd fina kläder som till begravning på tid,

i otid vill en ju int vara,
men ens inre mening som bevara,
tänkt och känd i livets sjögående våg,
litet som att drömma våldsamt i säte på tåg...