skogen stod tyst som en svart målning
framför honom, doftande tung av sånt
djup sömn brukade fylla nätterna med


Skorna av, allt han behöll var bältet
med kniven och kepsen våt av svett

ett steg i taget gick han först trevande
som för att inte höras men snart klev
han fram orädd fast han for fram fort


Mörkret omslöt honom innan doften
av myr hördes från hans nakna fötter