När du dog, var det som om jag också dog. Det är något jag aldrig hade tänkt på innan. Att saknaden efter någon lika mycket handlar om saknaden efter sig själv i avsaknaden av den saknade. Sedan kanske man försöker hitta tillbaka till personen som man en gång var, men misslyckas gång på gång. Efter några år kanske man inser att man behöver återuppfinna sig själv. Försöker hitta nya sätt att se på livet, världen, uppskatta det som finns kvar. Men när du inte finns kvar finns det ingenting att uppskatta. För när du dog, så dog också jag.