Jag är tömd på mitt inre, allt har spillt ut
Vet inget längre om mig själv
Är detta en kris, mår jag psykiskt bra
Lägger ingen vikt i orden, känner mig tom
Vet inte längre vad jag vill, lite smått panik
Känslorna svämmar över likt vattnet i ån
Jag är inte mig själv längre, något är trasigt

Ögonen är vidöppna men kroppen ekar tomhet
Mitt hjärta är utslitet och ersatt
Jag är en Barbie docka i ugnens hetta
Känner mig nere, skriker av smärta
Våta fläckar, våta tårar, jag tar tre dropp i sekunden
Detta är inte min era att erövra
Går i dvala och väntar ut tiden
Letar efter en öppning i universum
Torkar mina tårar och blickar över horisonten

Känner en oro hänga över mig
Väggens smäll är ett faktum i kvalet
Ska jag gå under ytan och lägga mig
Mitt psyke tar kål på mig
Alla röster skriker, snälla sluta
Vill få lugn i min kropp
Men gråter om mitt blodomlopp
Det är katastrof i tystnad
Jag är misären i det dystra
Obotligt sjuk på verklighetens hårda valuta
Klarar inte av att andas under pressen
Mitt hjärta kommer krossas
Snälla plåstra om mig, sy ihop mig, fixa mig
Ångesten är ett laddat faktum som hänger tungt över mig