Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En blå liten fjäril.

Trodde att jag skulle vara en liten blå fjäril
Som lätt kunde krossas av din hand,
förvandlas till dimma,
till ingenting.

Trodde att jag skulle sänka min blick,
kanske le lite och skratta tyst på låtsas.
En tyst skugga,
någon som inte fanns.

Ingen skulle få veta att inuti gråter
en liten fjäril,
som egentligen inte är en fjäril.
Ingen skulle få veta att jag inte höll med.

Det krig du startat mot mig,
mot dig och hela världen,
skulle du vinna,
när du bara möttes av applåder och små fjärilar.

Det var vad jag trodde,
Vad du trodde och vad alla andra trodde.

Men jag log aldrig, grät inte.
Jag lyfte min blick, vågade möta din.
Jag var inte någon fjäril.
Jag vägrade spela teater nu!

För när du ville trycka ner hela världen,
måla den i grått och trampa på mig,
var jag inte liten längre.
Jag försvarade allt.
För världen är inte grå och den är inte bara din.




Fri vers av Hemlig Älva
Läst 823 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-11-27 11:01



Bookmark and Share


  blå fjäril
Stående ovationer från mig, som känner igen mig i din text. Förutom att innehållet i texten är bra, är den också skrivenpå ett fint sätt som gör att läsningen flyter. Bokmärke
2008-12-03
  > Nästa text
< Föregående

Hemlig Älva