Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

nästa hållplats: verkligheten.


det varma vattnet strömmar över mig och jag sjunker ner på knä.

hur fan kunde du göra så?
vad har jag någonsin gjort dig?

ingenting.
det kanske är det som är problemet.
att jag inte såg, inte hörde, inte märkte ditt desperata rop på hjälp.

vad vill du ha av mig?
vad vill du få mig att göra?

snälla prata med mig.
tala om sanninge för mig.
visa vad du känner och låt mig hjälpa dig upp till ytan.

vad hände?
vart tog Vi vägen?

fans där någonsin något Vi?
något som var värt att kallas för Oss?

vi var så bra vänner en gång i tiden.
nu pratar vi knappt med varandra.

varmvattnet tar snart slut och jag släpper taget om mig själv och mina dystra tankar.
nej, verkligheten kan vänta ett par minuter till.
dagdrömmar är mycket härligare.
jag försvinner in i mig själ och min fantasivärld.

och där stannar jag,
ända tills allt varmvatten är slut och jag är iskall.




Fri vers av rosentagg
Läst 473 gånger
Publicerad 2007-01-25 23:11



Bookmark and Share


  Jojo
Vilken skön beskrivning av verklighetsflykt. I varmvatten blir den ju lite extra effektiv. Men en sorglig dikt är det ju, det förmedlar du bra!
2007-01-25
  > Nästa text
< Föregående

rosentagg