Bettan hade hört ryktas om en sida där man kunde publicera texter.
En poesisajt där man kunde få utlopp för sina lustar, träffa likasinnade kvinnor och män.
Kvinnor som också satt i mångåriga förhållanden med snoriga ungar, sura svärmödrar, trötta karlar som alltid hade huvudvärk när det började skymma eller som bara ville ta en snabbis på morgonen (den enda stunden på dygnet när dom faktiskt kan få kuken att stå).

Så Bettan började plocka upp sina nattduksbordsalster ur lådan.

Kanske kunde hon där bli sedd som en poet, en äkta poet.

Det som kändes mest befriande var att på den här underbara sidan så kunde hon lägga ut sina erotiska texter, sina otrohetstexter, sina onanitexter... Ja gud så underbart med denna frihetskänsla. Hon var anonym samtidigt som hon faktiskt var någon.

Bettan fann sina likasinnade på sidan som sagt. Andra kvinnor liksom hon skrev om den spirande erotiska känsla som kommer när man passerat 40-årsstrecket. Här kunde hon blomma, här var hon erotikens gudinna.
Här flirtades det till vänster och höger och hon fick sig några skjut längs resans gång.

Något som Bettan också fann extra spännande var blockeringsknappen, tänk vad suveränt med en sådan funktion. Blockera alla de människor som skrev så hemskt elaka kommentarer, som gav konstruktiv kritik. Sådant vill hon inte veta av.
Tänk så vacker www.pateter.se kunde vara om alla gav femmor precis som Bettan gör.
Bettan hade sina favoritfraser må ni tro.

"Åh så fint"
"Vacker"
"Bra, läs mina dikter"
"Kämpa, du är bra som du är"
"Åhhh, kram"
"Du är speciell"

Osv. osv. osv.

Det fanns inget värre än besserwissrar som kom och klankade ner på henne genom att försöka rättstava hennes felstavade ord (dom var aldrig felstavade, det var med flit ju) .
Ibland så blockerade hon folk innan dom ens visste vem hon var. Så om hon la ut en ny text och någon ville kommentera den så upptäckte denne person att han/hon redan är blockerad. Ja, detta var en liten sak som hon gick igång på. Bättre än hennes rabbit om man ska vara ärlig.
Det pirrade i hela hennes kropp när hon märkte hur folk tog illa vid sig, men det erkändes aldrig eftersom hon var en beskedlig kvinna. Ja, hon gav ju femmor i betyg till sina skrivarvänner.

Ibland försökte hon sig på lite internetsex, det var alltid spännande eftersom hennes man låg och snarkade i rummet bredvid. Tänk om han skulle komma på henne.
En gång tog hon reda på en mans telefonnummer, allt för att stilla sina egna lustar.
Hungrigt sexade hon loss medan mannen försökte låtsas som han också njöt fast han i själva verket led alla helvetes kval, hur säger man till en sådan kvinna att hennes moves inte var godkända, att hon kränkte honom och hans privatliv.

Han var helt enkelt för snäll.
Bettan var helt enkelt för kåt.

Bettan var en poet nu.
Hon hade sett hur de bättre och mer välkända poeterna på sidan radbröt, så hon radbröt för fulla hus, precis alla texter hon skrev. Det var bara ord, egentligen inte ens det, men om hon radbröt dom så kunde det ju liknas vid poesi. Hon kunde överhuvudtaget inte skriva bra, men ju mer femmor hon fick av sina skrivarvänner desto mer övertygad var hon om att hennes alster var gedigna poem.
Knulltexter på radbryt.
Texter om hur hennes dag hade varit, om hennes bil, om hennes barns små fyndiga ord.
Ja, allt hon skrev var poesi förstår ni.

Bettan är en poet nu, därför kan hon också skriva hämdkommentarer på de som ger henne konstruktiv kritik. Hennes kommentarer kan låta så här:

"fy vad dåligt"
"jag fattar ingenting"
"ska det här föreställa poesi"

Alla andra medlemmar på sidan vet om att Bettan är labil, men Bettan vet inte om det själv.

Bettan vet inte så mycket överhuvudtaget, men det gör ingenting för Bettan är en poet nu, en äkta poet.