När gryningen plötsligt beger sig i en oändlig färd,
när det mest epokgörande i hennes existens får liv och hastigt lämnar henne,
när den oföränderliga blicken flyter som resten av hennes tillvaro,
när det andliga i det själsliga omvandlas till en nyfödd själ,
när den befriade kärleksduvan spräcker livets skal och tränger sig ut och in i den rådande världen,
står han maktlös,
maktlös framför den obrytbara glasväggen som världen en gång, och i all mödan, skådades igenom.