När jag var fyra
planterade min mormor en fabrik i min mage
den producerar små illamående-soldater
& kriget finns i huvudet

ett mentalsjukhus saknar patienter
& en antal inbjudningar har gjorts
trots att jag leker lekar med döda minnen
& är tillräckligt intelligent för att vara störd

så önskar ingen mitt röda hår
mot sterila vita korridorer
jag hade kunnat sjunga för tomma blickar
& schitzofrena hjärtan utan färg

men jag är inte så säker på om
luften hade räckt
för att fylla orden på mina sönderkyssta läppar