Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Såg på en utställning i dag på Galleri London i Uppsala, som visade Sune Jonssons fantastiska fotografier över en tid som flytt. Denna text är tänkt som en vistext till Sunes fotografier; har inte melodin än. Baserad på en tidigare dikt kallad \"Framtidsm


Förlorat land

1.
Krattan har förlorat sin strid
Hängande i hässjorna
Lien ligger rostad bredvid
Ängen har växt sig till hjässorna

2.
Spadarna har grävt sig ur jorden
De viskar med en höstlik vind
Om harven, som sparar på orden
Och plogen som gråter sig blind

Härinne finns bara staden
Därute ett förlorat land
Genom asfalt syns de späda bladen
De, som oss vid jorden band

3.
Landsvägen leder mot staden
Där livet larmar och går
Så trång, är esplanaden
Öronen är fulla av sår

4.
Bilarna, de stångas och skäller
Medan smoggen lägger sig tät
Folket, de vet vad som gäller
När de glider fram på sitt nät

5.
Finns du förlorade land?
Där syrsorna felar sin sång
Havet frågar en finkornig strand
Och löven lindar sin stång

6.
Baklänges går stigen
Dit tiden står still
Glöm striden och alla krigen
Det är hit människan vill!




Fri vers av Fredrik Stillesjö
Läst 268 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-09-22 20:02



Bookmark and Share


    © Birgitta Wäppling VIP
Fin diktning, där orden följer varandra på ett lekfullt sätt.
2007-11-10

  Hildegun Relefors
Du har verkligen blivit inspirerad av Sune Jonssons bilder och lyckats fånga dem med dina ord! Stillsamt vacker diktning!
2007-09-25

  Elisabeth VIP
Fina de var, dina ord som smygande väver insikter om en annan varmare verklighet runt den bilbullrande. Din text förmedlar också en längtan av stillsammare och enklare liv. Ännu en text med det där existentiellt frågande, det som du är bra på att förmedla.

Applåd!
2007-09-23
  > Nästa text
< Föregående

Fredrik Stillesjö
Fredrik Stillesjö