Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
ge mig bara en liten gnista av hopp? Bara en liten gnista, en livsgnista.


Snart gör du mig osynlig



Om du tittade skulle du se hur mina blodådror pulserar som om de låg utanpå kroppen ochhur mina kinder lyser som stopplysena utanför fönstret.
Om du lyssnade skulle du höra hur mitt hjärta slog hårdare och hårdare inne bröstet på mig och hur min mage vände sig ut och in.


Men du varken ser eller hör mig.
Du går förbi som om jag vore luft.



Och snart börjar jag nästan själv tro det.




Fri vers av januari
Läst 338 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-10-09 20:12



Bookmark and Share

    eva m h
Att inte bli sedd är smärtsamt! Framför allt av de som borde se en!
2007-10-14

  To
Jag brukar gå förbi människor som ser ledsna ut. Varför kan man fråga sig då jag ofta vill stanna och bjuda på ett leende. I det här fallet är jag väl en så där typiskt svensk. Prova med ett hej och om det är mig du hejar så hoppas jag att jag har tid att stanna just då! :) Peace and love!
2007-10-09

  lilla t
Hemskt att inte bli sedd när det är det enda man vill... Hoppas objektet ser dig snart på ett bra sätt! Du förmedlar känslan fint i din text.
2007-10-09
  > Nästa text
< Föregående

januari