Till bordsbön står beredd, att Skaparn prisa,
vid dukat bord och blommande rabatt,
i sommarvita kjolar och i hatt
min farmors syster, söta lilla Lisa,
I solljus fångad måste flickan kisa
Hon är sin pappas svaghet, mammas skatt
I bordets skugga slumrar gårdens katt
Och fotot är en enda sommarvisa
Men alla söta barn fick inte leva -
det sörjde skroflerna och lungsot för
Det är ett halvår kvar tills Lisa dör
men i idyllen ses ej minsta reva
i sommarbilden innan Lisa dog
Hon var bra söt, sa farmor, och hon log