Vita vingars ensamhet
färdas genom sömnlöshet
universums sköra nakenhet

vilande i rymdens hinna
på elliptisk vinge
lättare än luft tankarna bär
genom helium sfär

utanför tid och rum
vidgas tanken,
expanderar universum

tidens växtkraft öppnade
jagets ögon
blev seende i världen

sanningen blottade
medvetenhetens port
världen är där jag kom ifrån
alltmer rikare, befriande
bortom all kontroll

i alltings sällsamhet
möter jaget sin evighet
iklädd sin skugga
realismen bleknar

fylld av Participation mystique