Kvinnans väg på jorden
vem vandrar hennes steg
hennes sång i hjärtat
flyger fortare än vinden

hennes okyssta mun
speglas i silversjön
hennes trofasta mod
lovar ingen bot
ingen näring för själen

i hjärtats tysta lagar
där längtan slagit rot
fylls med stilla lugn
när visheten klarnat

där rötter flätas samman
under djupa myllan
förgrenar sig modersjälen
söker samhörighet
med vita kamelian