Dina valnötsögon vittnar om
en annan tid, ett annat liv

i ett förlorat perspektiv
finner du skuggorna
från det förflutna
rönjas i hjärtats vrå

inget kan tas ifrån dig
du man av bergen
du bär alltings ursprung
förvaltat arv utlöst ur tiden

må din färd,
likt en ensam cypress
vara det som binder,
ditt balsam genom livet

när stigar korsas
och dimman skingras
då öppnas sanningen
och allt blir liv igen