Nattens gift har sin verkan
Nu sover jag tungt under orkidébladens skugga

Urblekta minnen svischar förbi, ungefär
Som på tunnelbanan
I dygn har jag sovit
Sovit bort oviktiga timmar

---

När våra världar vävs samman i natten
Är det verkligheten jag väntar på?
Kaos i mitt huvud
Tänk att hallonsaften nästan alltid blir för svag
Mumlar jag för mig själv

---

Från ingenstans kommer känslorna smygande
Jag känner hur mitt hjärta blöder
Ser hur den rena tröjan fläckas
Jag straffar dig med tystnad
Tystnad som ingen kan tyda

---

Eftermiddagsregnet viskar om hur lycklig jag en gång var
Häftmassan i taket retar mig
Silar mina tankar i ett durkslag med ångande fullkornspasta
Perfekt konsistens

---

Stackars lilla fula du
Blodspåren
Barfotaskitiga fötter
Vita mattor blir grönfläckiga
Jag har något som är ditt
Något som känns stulet
Jag vill inte ha det men det är fastklistrat
I min själ
I mina tankar

---

Poeter
Konstnärer
Förmedlar
Vad gör jag?
Leker kuragömma med mig själv i ett tomt rum…