Jag tänker på Världens Sång
som sjungs fram av en schaman -
med oceanernas isberg och valar
och ett ensamt stänk i daggkåpans blad
som ger oss regnbågsfärger -

och sången skapar och skapar
till dess att orden börjar tveka
stanna till, bli fel,
stavelser faller trötta - nu,
utan innebörd

Dagen när inget är rätt längre
Den gamla sången dör ut
Då finns inte de skapande orden
Världen sjunker i kaos
Ingen gudsvind blåser längre över vattnen
Världen är slut