Så många gånger

som Döden

lurpassat

runt hörnet

viskat lockande

kom...kom...

Så många gånger

som jag

höll händerna

bakom ryggen

vägrade

släppa taget

Det var den dagen

som Döden

satte sig på min sängkant

och log in i mina ögon

med ett stort leende

och skrek i mitt öra

KOM...KOM...

Det var då jag insåg

att jag kunde

säga NEJ...

Jag räckte min hand

till Livet istället

och har nu den tryggheten

att när jag en dag

tar Döden i hand

så har jag Livet

med mig...