Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Blundade för att slippa se



Och då... precis när jag tagit ett djupt andetag
drog sakta in syre i mina lungor

Stålsatte mig trots alla odds

Kände jag smärtan återigen när luften
träffade mitt inre rum

Just när jag tänkte att detta var den sista gången
slogs jag av tanken på alla gånger jag trott så

att nu var det över... aldrig mer
så skönt att se framåt att känna lite hopp

Alla gånger jag lurats in i gränden av

Förståelse förlåtelse

Förträngning förnekelse


När mina tankar återigen fattat mod att gå vidare
kände jag envisheten och mina ögon blundade

Blundade för att slippa se mig själv i min roll
i den patetiska roll jag spelade

För vem... för vad... till vilket pris ?






Fri vers av sunnanvind
Läst 315 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2008-04-01 07:58



Bookmark and Share

  devilsangel
En stark och berörande text! Men jag tror ingen medvetet lurar in någon i en gränd av förlåtelse och förståelse...Alla är vi sårbara på olika sätt..ibland möts inte orden rätt.

Tvivlar på att din roll i detta varit patetiskt..Alla gör vi vårt bästa, det gäller bara att våga se det! Priset må varit högt, men säkert värt det på ett eller annat sätt
2008-04-02

  Popo
Bra
2008-04-01

    ej medlem längre
Obeskrivlig lättnad...när det släpper. Du har beskrivit den väl, mjukt, insiktsfullt och utan att vara melodramatisk. Prosaiskt blev här ett mycket positivt omdöme. Ett epitet som också kan användas på motsatt sätt men det beror på förhållandena. Tack för den. Att applådera vore som att göra detsamma i kyrkan, så därför trasslade jag in mig i superlativer jag inte finner något naturligt slut på. Ha det.
2008-04-01

  Betlehemsstjärnan VIP
Vemodigt vackert...allt förändras hela tiden runt omkring,men inte värdet i oss själva. Kram till dig!/B
2008-04-01

  Lars Granlöf
För dig
för de är du värd
2008-04-01

    Lindizz
En stark och berörande text, där svek och besvikelser känns, och det gör ont i själen att gång på gång bli sviken.Mycket bra förmedlad text.
2008-04-01

  Hannadraken
Åh, den här texten låter alla förlåt falla. Jag tror det finns en nyckel där - kanske också till gud själv. När förlåten faller ser vi inte en fadd spegelbild, inte en förvrängd bild. Vi ser Som Det Är. Bilden är hemsk, värre än de värsta mardrömmar. Ändå en bättre följeslagare än någonsin all överslätad \"godhet\". Din text berör mig och jag gläder mig att du vågar skriva så sårbart. Sen ska man bara lära sig att leva så sårbart. Och oj vad tid det tar.
2008-04-01

    Bodil Sandberg
Vad är svårare än att gång på gång uppleva svekets blixtar penetrera själ och hjärta..här finns gränslös förtvivlan..dina ord griper mig oerhört!!!!
2008-04-01

  mayhem and order
Jag är så svag för texter som börjar med det lilla fin ordet \"och\" för det är något känsloladdat i bara just det.
Sveket är påtagligt!
Följande rader präntar sej fast:
\"När mina tankar återigen fattat mod att gå vidare
kände jag envisheten och mina ögon blundade\"
2008-04-01
  > Nästa text
< Föregående

sunnanvind