Det här är en historia som handlar om hennes icke pojkvän.
Och hon berättar för mig att hon skulle bli en fin brud.
Hon som alltid flyr om någon smeker henne längs ryggen.
Hon som hellre visar sin u-ringning än sin själ.
Nu talar hon om gräddfärgade rosor.
Om en slitz som ska vara stilfull.
Om blommor i håret.

Jag älskar henne.
Och jag älskar honom som jag aldrig träffat.
För att han sätter livet i hennes trötta blick.
Han som ska vara klädd i grått.
Han som sårat henne så.
Hon hade aldrig släppt in honom annars.
Nu är han där. Alltid.

Hon minns hur de åkte i hans bil och tittade på hus vid havet.
Hur de lyssnade på musik i bilen en tidig morgon.
Hur hon öppnade upp.
Och hur han kom sent till jobbet.

Nu talar hon om att hon ska ha håret utsläppt.
Det kommer att vara längre då.
Och jag vet att han älskar henne.
Jag bara vet.
Men hon tvivlar så.