Som om jag kunde höra rosen skrika
då grannen klipper några
för att sätta i en vas inomhus,
så makabert.

Som att ta det lekande barnet
ur sandlådan, sätta det sedan
i en tavelram med djup innanför glaset och
betrakta dess förtvivlan över
att ha förminskats till samlarobjekt

Om jag missar programmet kobra,
till och med repriserna av veckans avsnitt,
då är det som att ens egenvalda
högoddsare bryter benet tre decimeter
före målsnöret, så att någon av
favoriterna hugger förstaplatsen istället.

Spel på vinnare är verkligen ett högriskspel...
att spela på plats och trösta sig
med det näst bästa, bolibompa...

är som ljummet engelskt öl
för den som väntar sig
en kall finsk bärs i bastun