så allt var en föreställning
inte verklighetens lockande
kärlek
mitt residens är ett tivoli
av kollrighet
sög i mig andras ånger
utan känslan av svaghet

öppna upp betrakta
en skönhet
isärplockade meningar
skapar mitt kaos
backe upp backe ner
undergivna rytmer
ber du om mer

skuggad, gatan håller mig gömd
stråk samlar skräp
svarta ögonhålor, gör mig tömd

du skriker en sanning
och stönar i svett
fångar upp ditt i min klyfta
skapar ögonblicksextas
nakna tårar rämnar ansikte

så skyddat vilar min byst
när råheten tar mig framstupa
i en vilseledande c-kupa