liljeren hon står med
famnen full av hyacinter
står där som en snödroppe
så ren som arktisk vinter
kysst av sommarbrisen går hon
skönare än dagen
aldrig kommer jag att glömma
dragen och behagen

som en nutida version av
sagoboksprinsessan
bygger hon sin tron av
diademets glans från hjässan
havet spelar i två ögon
ljuvligt oskuldsfulla
lyssnar jag till hennes sånger
hör jag vågor rulla

LARZ GUSTAFSSON

080414