hela platsen borde vara
ett utflyktsmål
men befolkas av en skara
med blick av stål
verklig kärlek kändes aldrig
som detta känns
verklig kärlek brändes aldrig
som detta bränns

någon stannar upp och pratar
jag blir själaglad
det blir ljuspunkten
som lyser upp min esplanad
även broadway kan bli tufft
för den som inget har
varje fia ger en knuff
du står med ändan bar

alla ger sig in i leken
vem kan tåla den?
är det dessa män
som bär upp halva himmelen
de som syns på discoteken
och som äger stan
som får ärva pappas enplansvilla
med altan?

tänk om hela centrum blev
en enda picknickfilt
vilka skulle hamna utanför?
tänk om livet kunde levas
mera fritt och vilt
inte bara spelas på gehör

LARZ GUSTAFSSON
17/4 2008