Öppet står, ett fönster till min saga
där björkens sus, med trasten vemodsklaga
i ålderns säng, slutets timmar tickar på
står snart vid grinden, där frågetecknen stå

Vinden leker, med mina sommarminnen
och nu blir då, den sista levnadstimmen
i dödens frågor, har jag funnit svar
jorden kallar, men ännu är jag kvar

Jag ser susande svalor i himlarnas hav
fria själar under stjärnornas nav
som fjärilen fladdrar på blåskimrande äng
vill jag vandra bort från denna dödens säng

En doft av syréner irrar i min näsa
runt bädden står barnen som orden sakta läsa
se, nu lyser dimman av fridens fagra hand
gnistan falnar, nu dör en lyktas brand