Jag vill nog helst bara vara
i dina tankelabyrinter
springa maraton i dina vener
och balansera tätt intill dina drömmar
lyssna på barnskrik och färga gatorna blå

med två paraplyer och kärleksblickar
kan man skriva sagor
och förändra hela världen
i alla fall för en sekund eller två

jag skall sakna sandkornen och skrapsåren
men glömma allt
när jag kastar mina granater
barnen plockar äpplen och trampar på minor
i kvällsljuset exploderar alla drömmar

minnesfragment faller som serpentiner
över en rosa horisont antecknar jag siffror
som att vända på en snökula
och fundera på varför inga siffror
blev ditt nummer
snöflingorna skakas om
och kanske möts vi aldrig igen