än idag, trots alla hundra år som passerat tänker jag på dig
bländad av den bättre känslan av ditt salt
på mina läppar
offrad av dina toner överfölls mina zoner njutsamt

nätterna var långa och jag undrade alltid hur du smakade
på morgonen, hur ditt intill mitt reagerade om du fingrade
på min mage
livstid av fångenskap var jag plötsligt främling för friheten

och alla miljoner stenar som bara låg och väntade
efterlevde ingenting och med tristess torkade mars fram
och allt slutade vara
befallande överföll jag mig själv i hopp om att få känna

blinka lilla stjärna där
på min himmel är varje stjärna döpt efter orden som lämnade dina läppar
varje stjärna har jag låtit dig skänka mig som ett tack

and goodbye