även jag har mina onsdagar
halva veckan har gått
halva förbannelsen kvar

jag har överlevt
genom trånga passager  
smälte alltid in
som en godmodig lättja

fann tröst i små ord
med stora bokstäver
det gjorde ont

mina läppar kunde inte fly
utan att någonsin bejaka
var jag ändå alltid en rymling
som om det nu vore
enda kärleken
jag blev uppfylld med

så tack måndag
tack tisdag
så kom jävla onsdag
och jag hatar dig
igen


när mödor fann sans
och motvind i mina lockar
finner jag mig med
kroppslösa äventyrligheter
och snackar oändligheter
i små askar av fuckigheter

slå in mig igen

så mata mig du
med det som lugnar
mata mig du
med det jag inte vill tro på
ändå

torsdag
är bara en tid